Våra tandhygienister finns redo att hjälpa dig med både små och stora frågor som rör din tandhälsa. Logga in för att komma i kontakt med en rådgivare.
LOGGA IN
Vi kan ge råd och vägledning i de flesta tandrelaterade frågor, men det finns begränsningar kopplade till vår tjänst:
Det är välkänt att näring och kost är kopplade till flera hälsoutmaningar, och detta är särskilt relevant för tandhälsan. Vad du äter och dricker har stor inverkan på utvecklingen av både karies och syraskador (1177 Vårdguiden, 2022).
Socker är en av de främsta orsakerna till karies (karies), medan sura drycker och livsmedel kan leda till erosionsskador (syraskador). Bakterier i munnen omvandlar socker till syra, vilket angriper tandemaljen och kan leda till karies med tiden (Folktandvården Skåne, 2026; 1177 Vårdguiden, 2022). Det är därför viktigt att ha en hälsosam och varierad kost för att upprätthålla en god tandhälsa.
Det kan finnas flera orsaker till försämrad tandhälsa, men kosten spelar en central roll. Frekvent intag av socker och mellanmål ökar risken för karies. Både mängden socker och hur ofta du äter eller dricker sötsaker är avgörande för utvecklingen av tandsjukdomar (1177 Vårdguiden, 2022; 1177 Vårdguiden, 2023).
När du småäter får bakterierna i munnen en stadig tillförsel av näringsämnen. Detta leder till att syraproduktionen upprätthålls under en längre tid, vilket ökar risken för karies (1177 Vårdguiden, 2022).
Detsamma gäller att dricka när man är törstig. Många typer av drycker, såsom läsk, juice och energidrycker, innehåller mycket syra och kan skada dina tänder. Syran bryter gradvis ner tandemaljen, som är tandens yttersta och skyddande lager (Folktandvården, 2025; SKR, 2026).
Vid syraskador är både mängd och frekvens viktiga faktorer. Frekvent konsumtion av sura drycker, särskilt under en längre tid, ökar risken för skador. Att dricka små mängder under dagen är mer skadligt än att dricka i samband med måltider (Folktandvården, 2025).
Därför rekommenderas det att begränsa intaget av socker och sura drycker, och istället välja vatten som törstsläckare för att skydda dina tänder (1177 Vårdguiden, 2022).
Kontakta oss gärna om du har några frågor eller behöver råd.
1177 Vårdguiden (2022) Bra mat och dryck för tänderna. Tillgänglig på: Länk till källa
1177 Vårdguiden (2023) Karies (för vårdpersonal). Tillgänglig på: Länk till källa
Folktandvården Skåne (2026) Hål i tanden. Tillgänglig på: Länk till källa
Folktandvården (2025) Så undviker du frätskador på tänderna. Tillgänglig på: Länk till källa
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) (2026) Dental erosion. Tillgänglig på: Länk till källa
Dålig andedräkt, även känt som halitos i medicinska termer, är illaluktande andedräkt från munnen. Dålig andedräkt uppstår vanligtvis i munhålan och orsakas ofta av bakterier på tänderna och tungan (1177 Vårdguiden, 2023).
Halitos är vanligtvis en följd av dålig munhygien, där bakterier bryter ner matrester och bildar illaluktande ämnen. Det kan också vara ett symptom på andra hälsorelaterade problem (1177 Vårdguiden, 2023; Praktisk Medicin, 2025).
Dålig andedräkt kan vanligtvis minskas eller elimineras genom godmunhygien, såsom noggrann tandborstning, tandtråd och rengöring av tungan. Detta hjälper till att ta bort bakteriell plack i munnen (1177 Vårdguiden,2023).
Det finns flera orsaker till halitos, men i de flesta fall är det relaterat till tillstånd i munnen. Vanliga orsaker inkluderar dålig tandborstning, tandköttsinfektioner, bakterier på tungan eller muntorrhet (Praktisk Medicin, 2025; Folktandvården, 2026).
Om du har varit hos tandläkaren och orsaken inte hittas kan det vara nödvändigt att uppsöka läkare för vidare utredning. Dålig andedräkt kan ibland orsakas av sjukdomar i andnings- eller matsmältningssystemet, eller andra medicinska tillstånd (Folktandvården, 2026; Vården.se, 2022).
1177 Vårdguiden (2023) Dålig andedräkt (hämtad: 1. juni 2026). Länk till källa
Folktandvården (2026) Dålig andedräkt. (hämtad t: 1. juni 2026). Tillgänglig på: Länk till källa
Praktisk Medicin (2025) Foetor ex ore, dålig andedräkt. (hämtad t: 1. juni 2026) Länk till källa
Vården.se (2022) Dålig andedräkt. Tillgänglig på: Länk till källa
Når det gjelder rettigheter i tannhelsetjenesten kan det virke noe komplisert og uoversiktlig.
Barn og personer med psykisk utviklingshemming får gratis tannbehandling i den offentlige tannhelsetjenesten, mens voksne må i utgangspunktet betale for tannbehandling selv. Men det finnes unntak.
Unge voksne mellom 19 og 26 år har rett til redusert pris på tannbehandling.
Tannregulering kan dekkes fra 40% til 100% med refusjon fra Helfo, men det avhenger av hvilken behandling det er behov for og de fastsatte takstene for tannbehandling.
De fleste voksne må som hovedregel betale for utgiftene til tannbehandling selv. Men selv her finnes det unntak hvor man kan få delvis refusjon fra Helfo.
Det finnes også rettigheter i tannhelsetjenesten som omfatter personer med odontofobi (tannlegeskrekk), eldre som mottar hjemmesykepleie eller er i institusjon, personer med rusmiddelavhengighet eller personer som er i fengsel. Flyktninger og asylsøkere kan og ha rett til dekning av tannlegeutgifter (Helsenorge, 2024).
Vurderer du å få utført tannbehandling i utlandet? Da er det flere ting du må vite om før du reiser. Kontakt oss gjerne for informasjon om tannreiser
Kontakt oss for råd og informasjon om hvem som betaler tannlegeregningen.
Helsenorge (2024, 5.juni), Hvem betaler tannlegeregningen din. Link til kilde
Nedsatt munhälsa kan påverka tugg- och sväljningsfunktion, talförmåga och socialt liv. God munhygien är av stor betydelse för livskvalitet, självkänsla och förmåga att fungera i vardagen (Vårdhandboken, u.å.).
Många är inte medvetna om att dålig tandhälsa också kan påverka den allmänna hälsan. Munnen är en del av kroppen, och problem i munhålan kan kopplas till sjukdomar i resten av kroppen (Malmö universitet, 2026). Tandvårdspersonal kan därför hjälpa till att upptäcka allmän sjukdom tidigt, eftersom symtom ofta uppträder i munnen.
Munhälsan kan påverka andra delar av kroppen. Bakterier och infektioner från munhålan kan spridas via blodomloppet, luftvägarna eller mag-tarmsystemet, och i vissa fall orsaka allvarliga infektioner (SPF Seniorerna, 2024). Samtidigt kan dålig allmänhälsa påverka munhälsan. Till exempel kan sjukdom, funktionsnedsättning och medicinering leda till minskad salivproduktion, sämre tuggfunktion och ökad risk för näringsproblem (Vårdhandboken, u.å.; SPF Seniorerna, 2024).
Forskning visar att det finns samband mellan munhälsa och flera sjukdomar. Detta gäller hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och andra kroniska tillstånd (Sveriges Tandläkarförbund, 2022).
God kunskap om munhälsa och förebyggande av tandsjukdomar är därför viktig. Munhälsosjukdomar är mycket utbredda och drabbar en stor del av världens befolkning, vilket betonar vikten av god munhälsa (Malmö universitet, 2026; Meurman och Söder, 2022).
En frisk mun och en frisk kropp är nära sammankopplade. Att upprätthålla en god munhälsa är viktigt både för dagliga funktioner och för att upprätthålla den allmänna hälsan och livskvaliteten.
Det är aldrig för tidigt eller för sent att börja ta hand om sin mun.
Malmö universitet (2026) Munnen är en del av kroppen. Tillgänglig på: Länk till källa
SPF Seniorerna (2024) Munhälsan påverkar allmänhälsan. Tillgänglig på: Länk till källa
Vårdhandboken (Sist oppdatert 2025-09-08) Munhälsa. Tillgänglig på: Länk till källa
Sveriges Tandläkarförbund (2022) Kopplingen munhälsa och allmänhälsa. Tillgänglig på: Länk till källa
äThe StockholmStudy: Over 30 years’ observation of the effect of oral infections on systemichealth. Tillgänglig på: Länk till källa
Det finns ett stort utbud av produkter och hjälpmedel som lovar ett vitare leende och starkare tänder. Men hur vet vi vilka produkter vi ska använda?
Det finns bra val man kan göra för att ta hand om sin tandhälsa på bästa sätt, och ofta får du rekommendationer om produkter som är anpassade efter dina tänder från din tandhygienist eller tandläkare.
Det finns fyra viktiga saker att tänka på när man väljer vilka produkter man behöver för att upprätthålla en god munhygien.
Våra rådgivare kan hjälpa dig att välja rätt produkter. Kontakta oss gärna för råd och tips om val av tandvårdsprodukter som är anpassade för dig.
Erosionsskador, även kallade korrosion, uppstår när syra från mat och dryckbryter ner tandemaljen. Detta gör att tänderna gradvis slits ner, kan bli missfärgade och orsaka obehag eller smärta. Vanliga symtom är tandvärk, smärta, förändrad tandform, matt yta och mörkfärgning av tänderna.
Orsaken till sådana syraskador är ofta frekvent konsumtion av sura dryckeroch livsmedel, såsom läsk, juice och energidrycker. Dessutom kan internafaktorer spela roll, såsom kräkningar vid ätstörningar eller syra frånmagsäcken vid reflux.
Skadan kan inte repareras av sig själv, men dess utveckling kan bromsas och förebyggas. Detta görs genom att minska intaget av sura livsmedel och drycker,skölja munnen med vatten efter exponering för syra och använda fluor för att stärka tänderna. Om skadan är allvarlig kan behandling av en tandläkare vara nödvändig.
1177 Vårdguiden (senast uppdaterad 2022-09-14) Frätskadorpå tänderna. Tillgänglig på:. Länk till källa
Gingivit är den vanligaste typen av tandköttssjukdom, och de flesta upplever det minst en gång i livet (European Federation of Periodontology, n.a.; Parodontax, n.a.). Vidgingivit är det bara tandköttet som är inflammerat, medan tandbenet fortfarandeär intakt. Tillståndet orsakar vanligtvis milda symtom och kan åtgärdas med god munhygien (European Federation of Periodontology, n.a.).
Om gingivit lämnasobehandlad kan den utvecklas till parodontit, vilket är en allvarligare form avtandköttssjukdom. Vid parodontit påverkas även tändernas stödjande vävnader ochben, vilket leder till permanent vävnadsförlust. I svåra fall kan detta resulterai lösa tänder och tandförlust. Parodontit är en kronisk och oåterkalleligsjukdom (European Federation of Periodontology, n.a.; Parodontax, n.a.).
Flera faktorer ökarrisken för att utveckla gingivit och parodontit. Detta inkluderar dålig munhygien, frekvent konsumtion av söta livsmedel och drycker, rökning ochkroniska sjukdomar som diabetes. Ärftliga tillstånd kan också spela en roll,särskilt vid parodontit (Parodontax, n.a.).
Omfattandetandförlust kan få stora konsekvenser för både munnen och resten av kroppen.Det kan leda till minskad tuggfunktion, svårigheter att äta och tala, ochpåverka livskvalitet och sociala relationer. Dessutom kan dålig tandhälsa bidratill näringsproblem och matsmältningsstörningar (SBU, 2010; Lindmark et al.,2020).
Våra rådgivare hargod kunskap om dessa tillstånd och kan ge råd om förebyggande åtgärder ochbehandling.
European Federation of Periodontology: European Federation of Periodontology (u.å.) Gum diseases explained. Tillgänglig på: Länk till källa (hämtad: 1. juni 2026).
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) (2010) Tandförlust – viktigt att ersätta tänder men metoderna är dåligt testade. Tillgänglig på: Länk till källa (hämtad: 1. juni 2026).
Parodontax (u.å.) Tannköttsykdomar & tandköttsproblem. Tillgänglig på: Länk till källa (hämtad: 1. juni 2026).
Lindmark, U. m.fl. (2020) Oral health is essential for quality of life in older adults: A Swedish National Quality Register Study.
Karies är världens vanligaste sjukdom och drabbar miljarder människor. Den orsakas av bakterier som bryter ner socker och bildar syror som skadar tandemaljen och orsakar karies.
Även om orsaken är känd påverkas risken av flera faktorer. Låg inkomst och utbildning, högt sockerintag, dålig munhygien och låg användning av fluor ökar risken. Även faktorer som liten kunskap om tandhälsa och olika kostvanor kan spela en roll.
Hos barn är tidig förebyggande viktig. Mindre frekvent tandborstning, mycket socker och liten uppföljning från föräldrar kan leda till mer karies. Risken kan också vara högre i familjer med många barn eller utmanande livssituationer.
Förebyggande handlar både om goda vanor, som att borsta tänderna med fluor och mindre socker, och om åtgärder i samhället för att minska sociala skillnader i tandhälsa.
Karolinska Institutet, Odlind, C. (2025, 28. november). Färre hål itänderna – alla ska med. Länk till källa
Vid odontofobi undviker man alla former av tandvård. I värsta fall kan detta leda till att man undviker tandläkarbesök oavsett smärta, utseende eller problem med att äta och tala. Odontofobi innebär en stark och irrationell rädsla som kan leda till att man undviker tandvård, även vid allvarliga åkommor, vilket i sin tur kan leda till dålig tandhälsa, smärta och infektioner (Mindler, 2025; Tandkompaniet, m.fl.).
De som har odontofobi kan ofta ha varit utsatta för en tidigare negativ eller traumatisk upplevelse. Många kan också vara särskilt känsliga för ljud, lukter, känslor eller tankar som påminner om denna upplevelse, och detta kan utlösa stark ångest i behandlingssituationer (Mindler, 2025; Vården.se, 2023).
Typiska symtom på odontofobi är hög puls, svettningar, muntorrhet och yrsel, samt en stark känsla av ångest eller panik i situationer som påminner om tandvård (Svea KBT, 2026; Mindler, 2025).
Om du känner igen dig och behöver råd, vänligen kontakta oss!
Karolinska Institutet (2025) Odontophobia leads to poorer dental health. Tillgänglig på: Länk till källa (hämtad: 1. juni 2026).
Vården.se (2023)Tandläkarskräck. Tillgänglig på: Länk till källa (hämtad: 1. juni 2026).
Svea KBT (2026)Tandläkarskräck. Tillgänglig på: Länk till källa (hämtad: 1. juni 2026).
Mindler (2025)Tandläkarskräck Tillgänglig på: Länk till källa (hämtad: 1. juni 2026).
Tandkompaniet (u.å.) Tandläkarskräck – tips, hjälp och tandvårdsstöd. Tillgänglig på: Länk till källa (hämtad: 1. juni 2026).
